Vaknade upp ganska tidigt med Kappe på ryggen idag.. för ovanlighetens skull valde han att lägga sig där medans jag ännu sov :) han är för rolig den! Men solen sken så det var ju lika bra att gå upp. Ut på en pw för att sedan komma hem och äta god frukost. Även idag känns allting precis lika bra som det gjorde igår. Tänker ibland på stunderna då jag precis hade börjat äta igen, och att jag grät mig igenom det.. även om det inte var jättelängesen så känns det otroligt mycket enklare nu :) kan till och med säga att jag njuter av det under tiden!
LYCKORUUUUS! Alltså äntligen... Jag har så mycket energi och glädje som jag bara vill dela med mig av till allt och alla. Känslan att vara glad när man är påväg ut och springa, känslan att vara påväg till gymmet för att jag tycker det är KUL inte för att jag måste, känslan att vara GLAD och lycklig under tiden istället för att det blir ett tvång! Som jag skrev innan har jag vart påväg ur det många gånger, men aldrig kommit såhär långt. Och det finns självklart saker och tankar kvar att jobba på, men jag tror på mig själv.
Man ska äta för att få träna, inte träna för att få äta.... tänk på det!